Låt tjejen köpa en glass!

Jag har en yrkesskada. Det är inte så att jag har ont eller lider speciellt av min skada men jag har svårt att koppla bort den på min lediga tid. Och det finns nog inget försäkrningsbolag i världen som skulle ge mig ekonomisk ersättning för "sveda och värk". Skadan yttrar sig så att jag observerar människor i tid och otid. Gärna par eller familjer. Själva observerandet kan jag inte säga att jag lider av utan det är snarare de känslor och tankar som väcks i mig som kan göra mig irriterad. Som idag till exempel, i affären såg jag ett par. Han var sv

eansk och hon såg ut att vara från Thailand. Hennes ursprung är inte så viktigt men de talade i allafall engelska med varandra. De såg väldigt nykära ut, höll varandra i handen och så...ja ni vet. Framme vid kassan vill hon ha en chokladkaka. Tydligen är det han som har hand om pengarna för hon frågar honom om hon kan få en. Han svarar då -du är egentligen inte sugen på choklad, du är hungrig och därför sjunker blodsockret och du blir sugen på sötsaker. Snäll flickvän som hon var så la hon tillbaka chokladkakan. Hon frågade om hon fick en glass istället. Han tittade då lite nedlåtande på henne och svarade -nej.

Alltså....jag säger ingenting om vart svenska män eller kvinnor hittar sina partners. Alla har väl någon gång hittat sin STORA kärlek på semestern. Vissa har plockat hem sina semesterfynd och fortsatt en relation med dem långt efter att semestern är över. Det spelar ingen roll om semestern utspelade sig i Kramfors, Norrköping eller på någon avlägsen tropisk sandstrand. Men om det nu är så att man väljer att ta med sin stora kärlek hem så förse då personen i fråga med egen ekonomi och hjälp honom/henne att bli självständiga i det land han/hon kommit till.

Tjejen i fråga var en vuxen kvinna som såg högts normalbegåvad ut hon skall inte behöva fråga om hon kan få köpa en så enkel sak som en godisbit. Ingen har heller rätt att behandla henne som ett litet barn och tala om för henne att hon är inte hungrig/törstig/trött etc.. Det vet väl hon bäst själv. Hon skulle nog garanterat ha ätit upp maten även om hon åt en godisbit innan.

Det jag vill ha sagt med detta inlägg är väl att alla bör fundera på hur de behandlar andra. Killen i fråga tyckte nog att han bara var omtänksam och snäll. Men risken är att tjejen anpassar sig efter hans regler tills hon tror att hon inte har något eget värde. Hon är ju så beroende utav honom eftersom han kan språket, känner till landets lagar och regler, står för försörjningen etc.

Men mest av allt ville jag nog spy ur mig lite ilska. Kanske säger inlägget mer om mina egna fördomar. Jag träffar ju trots allt många tjejer/mammor i min yrkesroll som behandlats illa av män. Jag känner många gånger en vanmakt över att jämstäldhetens vindar blåser så sakta och att vissa inte vet hur man stavar till respekt.

P.S. Det är inte tjejen i texten som har skrivit bloggen.