Super nollan

Efter att ha skrivit mitt förra inlägg dök ett roligt minne upp i min röriga och förvirrade hjärna. Det hände sig på den tiden då dator var något nytt och ganska så främmande inslag i vår vardag. Jag fick förmånen att gå en ganska så lång och omfattande datorkurs.
Vi var ca 100 elever och första dagen fick svara på en enkät om våra förkunskaper om datorer. Utifrån svaren på dessa enkäter skulle vi senare delas in grupper. Ungefär 75 % av oss hade inga som helst förkunskaper. Vi hade aldrig arbetat med datorer, hade ingen dator hemma etc. Jag var en av dem.
När grupp indelningen var klar och vi för första gången skulle presentera oss för våra nya klasskamrater upptäckte jag till min fasa att alla i min klass hade datorvana. De flesta hade arbetat eller arbetade dagligen med datorer och vissa hade dator i hemmet. Jag var den enda i klassen som inte ens visste hur man startade en dator.
Givetvis påpekade jag inte för läraren att det måste ha skett ett misstag när det gällde min placering. Jag kämpade på och låtsades som om det regnade.
Studietakten i denna grupp var hög och vi hade många prov. Alla provresultat redovisades inför klassen. Läraren räknade även samman alla provresultat och informerade oss om vilken plats vi hade i klassen, t.ex. femte plats.
Det gick rätt bra för mig, på vissa prov hade jag bäst resultat. När alla prov var avklarade och resultaten sammanräknade slutade jag på åttonde plats. Jag var MYCKET nöjd med min insats eftersom jag räknat med att hamna sist, d.v.s. på plats 25. (Vi var så många i klassen.)

Efter sista lektionen gick hela klassen ut och åt en middag tillsammans med vår lärare. Han informerade oss då om hur indelningen av grupper gått till. Alla som inte hade någon erfarenhet av datorer kallades för nollor, s.k. super nollor, och de som hade erfarenhet kallades ettor. Som jag nämnde tidigare var 75 % av oss super nollor. Lärarna delade in dessa i tre grupper. Den fjärde gruppen bestod av de 25 % som hade förkunskaper, en s.k. elitklass.
Men vår lärare berättade att han och hans kollegor hade velat göra ett socialt experiment. De tog en super nolla och placerade i elitklassen för att se vad som hände. När vår lärare berättade detta spänner han ögonen i mig och säger, - Och den super nollan var du!
Han berättade vidare att alla lärare på skolan därefter följt mina resultat under hela studietiden och att alla varit mycket imponerade och förvånade. I vissa moment hade jag till och med varit bäst i klassen.

Med detta vill jag bara ha sagt att även en super nolla kan slå omvärlden med häpnad!